Månad: juni 2016

Sagan om de fyra partierna

Det var en gång fyra partier. I en grön frodande dal bodde partierna tillsammans med många andra. Det fanns ingen faktor som skiljde de fyra partierna från resten utan alla i dalen var ungefär lika olika alla. Plötsligt en natt vaknade ett av partierna av en oväntad snilleblixt.

“Hur kan det här aldrig ha slagit mej förut?” tänkte partiet för sej själv. “Om jag vill få statsministerposten måste jag ju samarbeta med några andra partier!”

När morgonen grydde ringde partiet till de tre andra och presenterade sin idé. De var skeptiska till en början men lät sej allt eftersom övertygas. De ville ju trots allt också sitta i regeringen.

Nästa val vann de fyra partierna tillsammans. Det var det ingen som trott för bara något år sedan. Till en början gick allting bra – fina titlar delades ut till framstående företrädare och det firades i dagarna sju. Allting var frid och fröjd och det fanns ingen anledning att börja diskutera eventuella ideologiska olikheter eller annat. Men efter ett tag blev det oundvikligt. I grund och botten kunde de ju faktiskt inte ens enas kring samma människosyn.

Idag är det ingen som säkert kan veta hur det är med samarbetet. Vissa verkar angelägna om att behålla det och andra verkar betrakta det som överspelat. Hur det hela ska sluta får framtiden visa.

Ni har just läst sagan om Alliansen. Genom att de dåvarande partiledarna publicerade en debattartikel i Dagens Nyheter lanserades samarbetet 2004. Med slagkraftiga slogans och en helt ny politisk vokabulär vann Alliansen med bland annat Reinfeldt i spetsen snabbt mark. Väljarna var uppenbart trötta på Socialdemokraternas till synes eviga regeringsställning och trånade efter något nytt.

Partiet som numera kallar sej Liberalerna har sin egen saga. Det kommer från rösträttsrörelsen och har historia ända tillbaka till 1700-talet. Under första halvan av förra seklet slogs två riksdagspartier ihop och har med visioner om ett individbaserat samhälle med socialt skyddsnät profilerat sej som Sveriges socialliberala parti.

Sen kom Alliansen. Kristdemokraternas ideologi är religiöst och konservativt grundad. Moderaterna kallades förut bara konservativa men i och med Reinfeldt har de glidit mer åt det liberalkonservativa hållet. Centern är i grunden ett intresseparti för landsbygden. Rösta på vad man vill inom den så kallade borgerligheten men förneka ideologiska skiljaktigheter går inte.

Dessa skiljaktigheter har sällan under de åtta åren i regeringsställning flutit till ytan men 2015  fick vi tre tydliga exempel. Första; i april annonserades nyheten om enskilda budgetar för partierna. Andra; tre av fyra allianspartier röstade emot den så kallade tredje pappamånaden i oktober. Tredje; alldeles nyligen, den 21 juni i år, röstade partierna olika i migrationsfrågan.

Bevisligen har partierna inte samma vision för Sverige men har enats för att nå ministerposterna. Hur sagan om Alliansen ska sluta vet just ingen. Något vi alla vet om är dock de skiljaktigheter som titt som tätt dyker upp till ytan.

Elin Hjelmestam,

Skribent Radikalt Forum

Elin

Elin Hjelmestam. Foto: Lovisa Sjöholm.

Vapen är aldrig en frihet

Orlando. En man, en man, skjuter sig in på Pulse, en gayklubb. Ett gevär och en pistol. 49 döda. Till det läggs siffrorna för skadade. När nyheterna skriver om det som hände 12/6 på Pulse kallas det gång på gång för “den dödligaste masskjutningen i USA’s historia.” Det är sant. Det hemska med den meningen är ordet som jag hör eka efteråt. Den dödligaste masskjutningen i USA’s historia. Hittills.

Orlando Pulse Club -skjutningen. Juni 2016. 49 döda.

Virginia Tech-massakern. April 2007. 32 döda.

Massakern i New Town. December 2012. 27 döda.

Totalt har 153 144 människor dött av vapenvåld i USA mellan år 2001 och 2014. Under samma tidsperiod har terrorattentat dödat 3 046 personer Under elfte september-attackerna dödades 2 996 personer. Ett fruktansvärt terrordåd som tack och lov inte upprepats sedan dess. Men hur lång tid dröjer det innan det som skedde i Orlando sker igen?

Efter massakern i New Town var det många som trodde, och jag bland dem, att USA skulle göra något för att hindra att det hände igen. 27 personer blev dödade på en skola, för guds skull! Lågstadieelever. Men icke. Och den som hände på Pulse var den 133:e masskjutningen i USA 2016.

Mitt Facebookflöde vittnar om många absurditeter i USA. Deras presidentval. Deras rättegångar vid våldtäkter. Och mycket om detta, gun violence. Vapenvåld. En bild på två barn, till exempel. Ett av dem håller i ett kinderägg, ett i en pistol. Bildtexten lyder : Gissa vilket föremål som förbjudits för deras säkerhet. Ett tal av tre highschool-elever “Någonstans i Amerika finns det ett barn som håller i boken “Räddaren i Nöden” och det finns ett barn som håller i en pistol. Men bara en av dessa saker har förbjudits av deras stats regering, och det är inte den som kan slita genom en kropp; det är den som säger “fuck you” på fler sidor än en.”

Rätten att bära vapen i USA står i deras konstitution som det andra tillägget av tio i Rättighetsförklaringen, Bill of Rights. Rättigheterna och friheterna i BoR står liberaler nära hjärtat. Rätten, friheten att älska vem du vill. Skriva vad du vill. Tycka och trycka vad du vill. Och sedan detta; rätten att skjuta vem du vill. För det är det detta andra tillägg skyddar. Rätten att skjuta, såra och döda.

Nej, tycker du kanske. Då är min fråga; vad annars använder man skjutvapen till? Det finns många sätt att ta andra människors liv, visst. Men skjutvapen har ingen annan funktion. Det finns inget sätt att använda ett skjutvapen utan att, för att uttrycka det liberalt, inkräkta på någon annans friheter och rättigheter. Försvar, är det argument som flitigt används av de som vill bära vapen. För att försvara sig själv och sina ägodelar från…någon annan med ett vapen. Om ingen har vapen behövs inte vapen för att skydda från vapen, rent ut sagt.

35 människor dog i det som kallas Port Arthur massakern i Australien 1996. Reaktionen från staten heter National Firearms Programme Implementation Act 1996. Människor dog, lagarna skärptes för att det inte skulle hända igen. Australien har inte haft en masskjutning de senaste tjugo åren. Men kommer det hända i USA? Det är svårt att säga vad Orlandomassakern kommer leda till. Men om lagarna inte skärptes efter att en beväpnad man sköt ihjäl ett tjugotal lågstadiebarn 2012, kommer de skärpas nu?

Trollhättan. En man, en man kliver in på skolan Kronan. Ett svärd. 2 döda. Både i Orlando och i Trollhättan var det en ensam gärningsman. Men i Sverige fick han inte tag på skjutvapen. I Sverige dog färre.

Karin Pettersson

Skribent Radikalt Forum

Karin

Foto: Lovisa Sjöholm

Du gamla, du fria

Nere på min gård, i detta nu, pågår en något sen studentmottagning. Det är sådana tider nu, vita hattar och skålande i champagne. Ett tal av fadern och sedan stämmer det firande sällskapet upp i sång. Du gamla, du fria, du fjällhöga nord. Jag är på väg ner till tvättstugan och sneglar över en buske när jag får syn på studenten i fråga. En normallång, ljushyad nittonåring med bakåtkammat hår och slätstruken skjorta. Jag vet inte varifrån exakt min association kommer, men blixtsnabbt dyker ordet Sverigedemokrat upp i huvudet.

Sverigedemokrat. Han står där på andra sidan grönskan och firar en av de största dagarna han någonsin kommer uppleva. Själv har jag tyvärr inte tagit studenten än och vet därför inte huruvida nationalsångssjungande tillhör vanligheterna eller inte. Men oavsett – varifrån kommer den instinktiva kopplingen mellan nationalsången och Sverigedemokraterna?

Partiet är ett hemskt sådant med värderingar som tack och lov inte återfinns på många andra ställen. I dess historia hittas spår till nazismen och SD är emot adoption för homopar. De har blivit större, absolut och tyvärr, men de är inte alla. Långt ifrån. De flesta av oss – de flesta svenskar – ställer inte upp på deras rasism och intolerans och kommer heller aldrig acceptera den. Ändå har vi låtit dem ta begreppet svensk och förvandla det till något som för de flesta svenskar förefaller orimligt.

För vad är svenskheten? Vem bestämmer vad svenskheten är? Sverige är ett land som mäter högt i demokratiindex, som är bland världens mest jämställda och ett land där du är fri att utöva vilken religion du vill. I politikens värld är begrepp en konst. Den som lyckas göra begreppen till sina egna är vinnaren. Sverigedemokraterna har tagit svenskheten och gjort om den till det mest osvenska någonsin. Och vi har låtit dom.

För mej, och för många, skulle det kännas mer rätt med en svenskhet som symboliserade respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och allt annat vackert vi har skapat i landet. Vi måste låta de värderingarna prägla begreppet svensk och låta oss alla sjunga Du gamla du fria dagen vi tar studenten.

 

Elin Hjelmestam,

skribent Radikalt Forum

Elin

Elin Hjelmestam. Foto: privat.

Hillary Clinton skriver bara historia med sitt kön

I tisdagens stora primärval tog Hillary Clinton hem stora segrar, och USA gick allt närmare nomineringen av sin första kvinnliga presidentkandidat någonsin. Ett historiskt ögonblick närmar sig. Ett ögonblick där kvinnor runtom i världen kommer att se Hillary Clinton i tv-rutan och tänka; ’’Det där skulle kunna vara jag’’. Grundkursen i identitetspolitik lär oss att man som ung kvinna, borde vara överlycklig av bara tanken av att USA:s nästa president skulle kunna bli en kvinna. Men, ska det faktum att en presidentkandidat har en viss typ av anatomi vara det avgörande för hur väl de fungerar som nästa världsledare? Ska man hoppa upp och ner av glädje över att en korrupt, kalkylerande och oärlig politiker möjligen vinner valet? Att en kvinna kan vinna är fantastiskt, men det måste vara rätt kvinna.

När ett historiskt ögonblick sker, förväntar man sig att det samtidigt sker en förändring till ett bättre samhälle för alla. Men med Clinton som president kommer samma korrupta politik, samma likgiltiga retorik och samma etablissemang som dikterat amerikansk politik, att fortsätta diktera. USAs demokrati är under hot, och vissa skulle argumentera obefintlig, vid det här laget. Privata intressen regerar och det amerikanska folkets vilja ignoreras. Den ekonomiska ojämlikheten når groteska nivåer där det enprocentiga toppskiktet äger lika mycket rikedomar som resterande 90 % av befolkningen sammanlagt. 45 000 människor om året dör i USA för att de inte har råd med hälsovård. Unga människor blir skuldsatta för resten av sina liv för att de vill skaffa sig en högre utbildning och minimilönen ligger lågt samtidigt som företagsledare får massiva bonusar. Problemet är akut och dramatiska förändringar angående pengarnas inflytande i politiken måste genomföras.

Hillary Clinton är en av de politiker som har tjänat mest på den nuvarande ordningen. Hon har fått miljontals dollar från Wall Street-banker och andra privata intressen i form av donationer under hela sin karriär, vilket också har påverkat hennes politiska ställningstaganden. Pengar köper ju trots allt inflytande.


Är det exemplvis ett sammanträffande att Hillary Clinton lobbade för ’’fracking’’ och Keystone Pipeline samtidigt som hon fick stora donationer från olje- och andra industrier inom fossila bränslen? Eller att vapentillverkare och Saudierna donerade till Clinton Foundation samtidigt som deras vapenavtal gick igenom? Eller att hon, efter flera års förespråkande för allmän sjukvård, helt plötsligt är emot det efter att ha fått flera miljoner av hälsoindustrin? Hon har hållit tal för Wall Street-banker där hon har försvarat deras korrupta beteende, samtidigt som pengarna rullade in. Det är inget sammanträffande, det är korruption. Det är inte bara en form av korruption som förstör för amerikansk demokrati och ekonomi, utan det förstör också miljön, vilket påverkar oss alla.

Clintons korruption är dock inte det enda bekymret. Hennes utrikespolitiska ställningar är också ifrågasättbara. Det faktum att Hillary var för Irakkriget var ett problem, som hon sedan bett om ursäkt för. Visst kan man göra det, men om man sedan propagerar för samma aggressiva utrikespolitik i Syrien, är det tydligt att hon inte har lärt sig någonting från sina tidigare så kallade “misstag” i Irak. Att se internationell politik som en geo-politisk schackbräda skapar mer problem, inte mindre. Kanske är det dags för en förändring, efter 15 år i mellanöstern där vi nu har mer terror i världen än vi hade innan.

Bernie Sanders, vars chanser att bli demokraternas representant nu är minimala, har stått upp emot stora lobbyingindustrier hela sin karriär. Han har kämpat emot farmaceutiska industrier vars syfte är att göra stora vinster på sjuka, fattiga amerikaner. När Hillary var för Irakkriget, ledde Sanders oppositionen. När Hillary stöttade en republikansk politiker som röstade emot civil rights act på 1960-talet, blev Sanders arresterad för att han protesterade mot segregation. Och till sist, när Hillary under sin valkampanj 2016 tog emot miljontals dollar från Wall Street-banker, har Bernie Sanders finansierat sin kampanj med små enskilda donationer från vanliga amerikaner och inte tagit emot ett öre ifrån storindustrin. Sanders vill göra de uppenbart för stora finansiella institutionerna, vars tillgångar är över 60 % av USAs BNP, mindre. Hillary Clinton argumenterar emot honom, vilket förstås är förväntat. Sanders är en riktig ledare, den främsta kandidaten och han skulle kunna driva igenom de verkliga förändringar som USA behöver.

Så,.. nu kan det historiska ögonblicket snart vara här, men jag känner ingen vidare glädje, utan känner oro inför USAs och resten av världens framtid. 4-8 år av Hillary Clinton kommer möjligtvis ge oss små förändringar åt rätt håll, och hon är givetvis bättre än Trump, men de förändringar USA behöver är inte små. Som Bernie Sanders säger behövs det en politisk revolution. Korruptionen har pågått alldeles för länge och det amerikanska folket har fått nog. Systemet så som den ser ut, har inte lyckats leverera det som folket vill ha. Sjukvård, en minimilön som går att leva på, strävan efter en hållbar miljö, demokrati med mera. Människor är trötta på etablissemanget och Clinton är definitionen av etablissemanget. Hur troligt är det att en kvinna som i princip ägs av storindustrin, kommer att representera den amerikanska befolkningen? Hon kommer snarare göra det som hennes ägare vill att hon ska göra, vilket skadar befolkningen, demokratin, ekonomin och miljön.

Könet på en presidentkandidat ger mig ingen trygghet, det som ger mig trygghet är en kandidat som representerar befolkningen och som står fast vid sina principer, även om det inte är populärt. Hillary Clinton är inte den kandidaten; det enda hon skriver historia med är faktum att hon är en kvinna.  

 

Emmie Mikaelsson, skribent Radikalt Forum

FB_IMG_1465723508123

Rimligheter, frihandel och mänskliga rättigheter

Penny Schulman är cool och Penny Schulman pratar ofta om rimligheter. Det är rimligt att äta glass när det är soligt. Det är rimligt att tjejer äger på fredagar. Det är rimligt att det är vår, nu äntligen.

De flesta tycker också att det är rimligt att alla får en likvärdig start i livet, oavsett var man föds. Få har invändningar mot uttalanden om jämlikhet och alla har exempel på hur ojämlikhet kan bero på något du inte har någon som helst  inverkan på, exempelvis nationalitet. De som en gång föddes i Östtyskland eller  idag föds i Eritrea är från dag ett fråntagna de demokratiska rättigheter andra tar för givna. Det är inte rimligt.

Ense är vi alla om att ojämlikheten måste motarbetas men gällande tillvägagångssätt går åsikterna isär. Hur hjälper vi långsiktigt bäst den demokratiska utvecklingen i totalitära stater och hur stödjer vi effektivast förtryckta minoriteter? Hur väljer vi vilken typ av utveckling vi ska bistå?

För att nå dit den demokratiska världen är har det krävts århundraden av arbete. I de moderna samhällena som föddes ur en produkt av kapitalism, folkströmningar och tålamod skyddas och värnas de mänskliga rättigheterna. Därför förefaller det rimligt att förvänta sej en lika långdragen utveckling för andra länder. Det finns inga snabbspår eller 100-dagarsgarantier för mänskliga rättigheter. Därför kan vi inte likt regeringen rikta stöd mot marginaliserade grupper och förvänta oss skinande resultat direkt, oavsett vilket problem vi försökte åtgärda eller i vilket land gruppen befinner sej. Långsiktigt finns bara en hållbar åtgärd: frihandel.

När ekonomin blir friare får alla samhällsgrupper större tillgång till kapital. I och med ett högre välstånd får större del av befolkningen utbildning, sysselsättning och vård. Ur detta växer så småningom mer välbärgade och rättighetsvärnande samhällen fram – men det är ingen process som går att påskynda. Visst kan mat för dagen och andra nödvändigheter täckas med bistånd, men lösningen på grundproblemet ligger inte där.

Precis som den västerländska demokratin kom till måste all annan samhällsutveckling präglas av kapitalism. Det är rimligt att tjejer äger på fredagar, det är rimligt att alla ska få en likvärdig start i livet och lika rimligt är det att frihandel är den bästa demokratiska knuffen i ryggen någon stat kan få.

Elin Hjelmestam, skribent Radikalt Forum

 

Elin

Elin Hjelmestam. Foto: Privat

© 2018 Radikalt Forum

Tema av Anders NorenUpp ↑