Månad: juli 2016

På Turkiets gator går ingen klädd i regnbågens färger

Massgripanden efter kuppförsöket i Turkiet påbörjades mycket snart efter själva kuppen. Vissa tror att utrensningarna inom militären och journalistkåren var planerade av regimen sedan tidigare vilket skulle förklara hur allt kunnat ske i detta tempo. Bitte Hammargren, Turkiet- och mellanösternanalytiker vid utrikespolitiska institutet, säjer till TT att “Det intressanta är hur presidenten använder kuppförsöket för att genomföra sin egen kupp och rensa bort alla som står i hans väg.”

Intressant må det vara men särskilt tagna på sängen hoppas jag få har blivit. Erdogan har under sin tid vid makten tydligt fört landet i en odemokratisk riktning. Regimen ägnar sej åt en alltför effektiv front mot det fria ordet och så sent som i augusti 2012 fängslades 76 reportrar, enligt Amnesty Press. Landet har mer och mer börjat likna en diktatur varpå rörelser, organisationer och grupper i samhället såväl som folket i sin helhet blivit missnöjda. Tycka vad man vill och vara hur pacifistisk man vill men det mest förvånande med kuppen är hur många som förvånades av den. Vägen har prövats många gånger och det enda vi kan konstatera är att urholkar du en befolkning bit för bit på deras demokratiska rättigheter kommer någon eller några så småningom reagera. Faktumet att Erdogan är folkvald ger honom absolut viss legitimitet men den legimiteten går inte hur långt som helst.

Så, där har vi bakgrundshistorien. Situationen i Turkiet blir värre och värre, de facto. De mänskliga, universella, rättigheter tillhörande alla på gatorna i Istanbul, i Ankara och på alla andra platser i landet har kidnappats och stulits.

På mina gator är läget ett helt annat. Genom hela Stockholms stad tågar tiotusentals nu denna helg i Prideparaden. Ansikten målade i regnbågens alla färger och tryckta t-shirts vilka läser saker som I’m so gay I can’t even think straight. På mina gator är det så man gör, här ska inte finnas någon som dömer dej för att du lever ditt liv på ditt sätt. Visst finns brister i även vårt samhälle men vi är sjumilakliv före Turkiet,  för i Turkiet går ingen klädd i färgglad utstyrsel genom stan.
Idag spatserar vi genom Stockholm för att upprätthålla respekten som tack och lov råder i vår stad. På samma gång hoppas jag så innerligt att våra tankar går till de i Istanbul, de i Ankara och de på alla andra platser i Turkiet som är förhindrade att tåga i Prideparader.

 

Elin

Elin Hjelmestam. Foto: Lovisa Sjöholm

Almedalsspaning: Årets Tema

Ytterligare en Almedalsvecka har passerat. Tusentals seminarier, partiledartal och debatter har stått på agendan. Hela den politiska eliten och även många från media och näringslivet har varit i Visby, en mycket intressant vecka för den samhällsintresserade. Almedalsveckan blir större för varje år med fler besökare och seminarier. För Visby blir det en svår uppgift varje gång. Till exempel blir det så pass stor vattenbrist att Visbyborna förbjuds använda sina vattenspridare under veckan. Man har även kört taxibilar från fastlandet ut till ön för att de lokala taxibolagen inte klarar veckan själva.

Om man har tur kan man stöta på någon av partiledarna på stan under veckan. Visby är även en fantastisk sommarstad med en lång kust och ett betydligt mer exotiskt klimat än på fastlandet, så det finns många anledningar att befinna sig här under politikerveckan.

Men vad har varit speciellt för Almedalen 2016? Mycket har varit sig likt. Det finns otroligt mycket att säga om denna intensiva vecka men ska man sätta något tema på årets upplaga av Almedalen så skulle orden digitalisering, förändring och framtidsutmaningar passa bra. Det har mycket av Almedalen handlat om 2016. Samhällsdebatten förändras utifrån de utmaningar vi står inför, och just nu är det digitaliseringen som kommer innebära stora förändringar på en hel rad olika områden.

När Stefan Löfven gjorde sin regeringsombildning i våras tillsatte han före detta MP-språkröret Peter Eriksson till att vara bostads- och digitaliseringsminister. En del tyckte att de två områdena var märkliga att kombinera, vilket får visa sig senare, om det var ett lyckat drag från Löfven. Oavsett ministerpostvalet kommer digitalisering att vara ett hett område den närmsta tiden.

Digitaliseringen är bred, men för att beskriva vad det innebär politiskt så handlar det om att jobb automatiseras vilket innebär att arbetstillfällen som alltid funnits plötsligt försvinner. Det blir då en stor utmaning när det blir färre arbetstillfällen och en stor utmaning för samhället att hitta de nya jobben. Att många administrativa jobb försvinner kan vara lätt att förstår, men det utvecklas också förarlösa bilar, flygplan och tåg så det blir inom fler områden som jobb försvinner än vad man först tror.

Söker man på ordet ”digitalisering” i almedalsguiden så får man nästan 200 träffar. LUF Storstockholms Romina Pourmokhtari deltog i ett om hur man blir en digital mediastjärna och det fanns seminarier t.ex.  om hur elmarknaden ska anpassa sig till den nya tekniken. Det fanns också en hel del seminarier som var kopplade till digitalisering men som inte enbart handlade om det. Det är en stor skillnad från 2015.

Förhoppningsvis har Sveriges politikerkår nu lärt sig ett och annat om hur man skapar nya jobb i en värld full av utveckling, och spänningen stiger redan inför var som ska komma att bli temat för Almedalsveckan 2017.

 

Erik Styrud

Distriktsstyrelseledamot, LUF Storstockholm

 

Erik

Erik Styrud. Foto: Filip Björklund

Varför våra vänner ska gå med i LUF

Som politiskt aktiva ligger det i vår natur att diskutera samhällsfrågor och med lite tur möter vi personen som skulle passa perfekt i LUF.  Orsakerna varierar, men ibland tycks det omöjligt att övertala hen att faktiskt bli medlem. Sedan jag började gymnasiet har jag lagt märke till hur stor den här gruppen människor är. De kanske delar artiklar på Facebook, brinner för feministiska frågor eller gillar att resonera kring samhällsproblem. Jag blir frustrerad över all potential som går till spillo, för världen och för de själva, när de inte tror att LUF kan vara något för dem. Jag har därför sammanställt en lista över 10 argument som förhoppningsvis får din vän att inse att hen inte har något att förlora på att gå med i LUF.

  1. Det krävs inga förkunskaper!

Varje gång du som potentiell LUF:are hävdar ”Men jag kan ju ingenting!” fälls en liten tår inombords. För det första kan du mycket mer än du tror. För det andra kommer du inte slå mig som ny medlem. När jag satt på min första LUF-träff hade jag aldrig hört talas om “förbundet”, Birgitta Ohlsson eller visste vad feminism var. Jag hade inte ens koll på att jag var med LUF just då. För det tredje spelar det ingen roll hur mycket du vet, du kan förbättra världen ändå! Det finns ett inofficiellt ordspråk i förbundet som säger att LUF är den bästa skolan. Så länge din magkänsla gillar tanken på frihet och mänskliga rättigheter kommer kunskapen lika fort som du lär dig namnen på alla karaktärer i din favoritserie. Det var nog den tanken Stefan Löfven hade med sina 30 000 traineejobb.

  1. Vi är inte en sekt!

Jag tänker inte klandra dig om du fått intrycket att ungdomsförbund är små sekter där vi indoktrineras att tycka likadant. Däremot tänker jag motbevisa dig. I Liberala ungdomsförbundet finns ett generöst åsiktsspektrum med allt ifrån socialliberaler och libertarianer till anarkokapitalister och de som inte vill grotta ner sig i definitioner. I själva verket sker ofta de mest intressanta diskussionerna innanför medlemslokalens väggar, där vi tillåts resonera och tycka olika.

  1. Du träffar likasinnade!

Detta tycks kanske motsäga punkt 2, men att engagera sig i ett ungdomsförbund är också att träffa likasinnade personer som tillsammans med dig vill jobba för en bättre värld. En daglig dos av hopp, alltså.

  1. Ingen bindningstid!

Om du ändå märker att LUF inte är något för dig, då är det skönt att du kan avsluta ditt medlemskap när du vill.

  1. Du måste inte vara aktiv!

Möjligheterna är oändliga. I LUF finns medlemmar som kommer på vartenda möte, när de känner för det eller periodvis. Liberala ungdomsförbundet behöver inte ta upp all din vakna tid, att bara vara stödmedlem är också viktigt!

  1. Ekonomisk win-win!

Medlemskapet är helt gratis för dig samtidigt som förbundet får statliga pengar för varje medlem. Vi tycker egentligen inte att staten ska bekosta våra intressen, men LUF är det gyllene undantaget.

  1. Det är kul!

I LUF anordnas intressanta föredrag, diskussionskvällar, artikelskrivarträffar, frågesportstuneringar, kampanjer, retoriska utbildningar, stora nationella träffar och massor av annat. Med andra ord är LUF ett kul fritidsintresse där du får många vänner!

  1. Det är en bra erfarenhet!

Ett plus i kanten är att politiskt engagemang ser bra ut på CV:t, samtidigt som du lär dig saker att ha nytta av senare i livet. Det kan vara allt ifrån att debattera och skriva artiklar till att koka kaffe eller arrangera ett möte.

  1. Du måste inte ens gå med!

Det är sunt att vilja känna efter innan man blir medlem. Därför är det bra att du får komma på våra aktiviteter så länge du är intresserad!

  1. Du förändrar!

Det låter klyschigt, men steget in i Liberala ungdomsförbundet ger dig en fantastisk möjlighet att påverka din omgivning, eftersom vi har en stark röst i samhällsdebatten. Du kan skriva tidningsartiklar, diskutera med politiker, manifestera och oändligt mycket mer.
Liberala ungdomsförbundet ger mig en meningsfull och rolig fritid, något jag tycker alla våra vänner ska uppleva också. Så ut och värva!

 

Erika Apéll

Skribent Radikalt Forum

Erikal

Erika Apéll. Foto: Filip Björklund

Våra visioner förvaltas bäst utan konservatism

Och så plötsligt en dag hände det. Ett av Allianspartiernas ungdomsförbund tog äntligen avstånd från samarbetet. Länge har viljan funnits underliggande, gömd, kanske undertryckt. Först nu då insikten om hur långt partierna verkligen står ifrån varandra helt sjunkit in togs hela steget.

Moderaternas hållning i migrationsfrågan har länge upprört inom LUF varpå debatten gått varm angående hur vi ska hantera deras allt mer extrema linje. I takt med att Moderaterna förespråkar ett allt mer restriktivt flyktingmottagande går partiet längre och längre åt sitt konservativa håll. De ideologiska skiljaktigheterna flyter upp till ytan. På DNs debattsida den 1 juli konstateras att “Moderaternas utveckling gör Alliansen ohållbar” av LUF:s förbundsordförande. Vårt liberala ungdomsförbund vill nu att partiet går till val på eget valmanifest. Det gör vi eftersom Sverige behöver våra idéer och visioner och för att vi länge, länge sett hur idéerna kvävts.

Så otroligt spännande är det. Politisk historia skrivs i detta nu. Det gör den i och för sej alltid, men sällan vet vi när, var och hur. Hur Liberalerna väljer att agera nu kan komma att ändra Sveriges framtid. Förutsättningarna för blockpolitiken kan få en radikal vändning, och det ack så väldebatterade parlamentariska läget vet heller ingen hur det ska gå med. Vad ska hända nu? Ska moderpartiet lyssna på ungdomsförbundets uppmaning?

Visst är vi just ett ungdomsförbund och inget parti men låt oss inte förringa vårt inflytande. Vi är kapabla att påverka svensk debatt i sin helhet, men Liberalernas i synnerhet. Det är möjligt, och samtidigt min innerliga förhoppning, att vi blir lyssnade på i detta fall och att partiet som valt att kalla sej för “det dom är” tar denna gyllene chans att bevisa sin ideologiska lojalitet.

Jan Björklund sa, någon gång där i början av partiets förnyelseprocess, att det är förpliktigande att kalla sej liberal. Hans ord kunde inte varit mer sanna. Vi är skyldiga vår ideologi en hel massa saker för allt det vackra vi fått  ut av den. Så låt oss frigöra oss från den konservatism som så länge, länge kvävt  de välbehövliga idéer och visioner vi haft, så att liberalismen äntligen kan få blomstra.

Elin Hjelmestam,

Skribent Radikalt Forum

Elin

Elin Hjelmestam. Foto: Lovisa Sjöholm.

© 2018 Radikalt Forum

Tema av Anders NorenUpp ↑