Månad: april 2019

Upp till svamp!

Hippiekulturens höjdpunkt, Summer of love 1967, startade som en enkel demonstration mot USA:s federala förbud mot LSD året innan. I januari samlades hundratals människor i Golden Gate Park, San Francisco, under parollen Human be-in. Detta för att dosera LSD och lyssna på band som Jefferson Airplane, poeter som Allen Ginsberg och på psykologen Timothy Leary.

Leary forskade på LSD och dess användningsområden inom psykoterapi, men blev efter en tid mer förälskad i drogen som kulturellt fenomen än som medicin och blev därmed en mycket splittrande figur. Från konservativt håll ansågs han vilja, med hjälp av LSD, splittra kärnfamiljen, krossa kapitalismen och avveckla den liberala världsordningen. Hippies, liberaler och socialister däremot höjde honom till skyarna som en profetisk gestalt. LSD och Learys livsfilosofi skulle lösa upp patriarkala strukturer, avveckla konsumtionssamhället och skapa världsfred. Under enbart 60- och 70-talen hann Leary sitta i 36 olika fängelser världen över, bli sparkad från Harvard och bli utnämnd till Amerikas farligaste man av president Richard Nixon.

Sedan dess har hallucinogener, som enligt forskningen från 60-talet har potentiella psykoterapeutiska effekter, varit tabu i akademiska kretsar. Det är först idag som vissa utvalda universitet har fått tillstånd att forska på hallucinogena droger, främst psilocybin.

Psilocybin är den aktiva substansen i vad som till vardags kallas för magic mushrooms, en sorts svampar som finns tillgängliga i flera länder världen över. I spjutspetsen för forskningen på detta område är amerikanska John Hopkins University. I en studie från universitet 2006 beskrev frivilliga försökspersoner psilocybinsessioner som en andlig och meningsfull upplevelse och en majoritet svarade att de fortfarande känt välbefinnande 14 månader efteråt.

Psilocybin påminner om LSD men ruset pågår väsentligt mycket kortare tid, omkring 6 timmar istället för 12. Substansen sänker aktiviteten i hjärnans standardnätverk och tvingar neuronerna att bilda tillfälliga nya kopplingar mellan varandra. Ruset kan ge visuella effekter, skapa känslan av att vara ett med världen och inducera synestesi.

Hallucinogena svampar har brukats längre än vad människan brukat alkohol, nikotin och koffein. Det finns till och med arkeologiska bevis för att dessa svampar har konsumerats så tidigt som 7000-9000 år f.v.t. i Saharaöknen. Det har i Mexiko också hittats “svampsten”, ett potentiellt tecken att psilocybinsvampar användes av Maya- och Inkaindianerna i religiösa riter.

I Sverige är psilocybin narkotikaklassat med förteckning I, vilket är den tyngsta klassificeringen av olagliga substanser och innebär att en substans anses sakna medicinskt bruk och är förbjuden att tillverka, importera eller sälja. Denna förteckning delar psilocybin med bland annat heroin. Jämför detta med de mycket beroendeframkallande och farliga drogerna kokain och metamfetamin, som har förteckningen II. Ironiskt nog är, enligt forskning som finns tillgänglig, kokainberoende någonting som potentiellt kan botas med psilocybin-psykoterapi.

Dessa förteckningar på droger är dessvärre alltför ofta arbiträra eller politiskt motiverade. Detta är sedan länge – se exemplena ovan eller det faktum att cannabis anses vara mer farligt än alkohol. Mindre känt är det hur missvisande förteckningarna är. 2016 publicerade Global Drug Survey en rapport som visade att utav de 10 000 personerna som hade tagit psilocybinsvampar, hade enbart 0,2 % sökt medicinsk behandling efteråt. Jämför detta med alkohol, där 1,3 % av 100 000 sökt hjälp.

Vidare publicerade John Hopkins-forskarna 2016 en ny klinisk studie i Journal of Psychopharmacology i samma ämne. Den här gången gav forskarna psilocybindoser till cancerpatienter med depression eller regelbundna ångestattacker. Under kontrollerade former i trygga miljöer konsumerade patienterna psilocybin och gick i psykoterapi innan och efter doseringen.

Studiens resultat var följande: 6 månader efter testerna uppgav 78 % av patienterna att depressionen minskat och 83 % att ångestattackerna upphört. Dessa resultat är markant bättre än de från antidepressiva substanser som SSRI och ångestdämpande för samma patientgrupper.

En av forskarna, Roland Griffiths, beskriver psilocybin som ett kirurgiskt ingrepp mot psykiska sjukdomar och drar sedan slutsatsen att psilocybin kan användas i psykoterapeutiska syften samt bör forskas vidare på med större, mer heterogena försöksgrupper.

Trots skandaler och motgångar verkar således Timothy Leary ha fått rätt till slut, decennier efter sin död. Om svenska läkar- och psykologkåren inte är intresserade av hallucinogener som medicin, borde substanserna åtminstone legaliseras för rekreationellt bruk. Medan amerikanska forskare inväntar resultaten från större kliniska studier har de efterfrågat att amerikanska staten ska placera psilocybin i den minst skadliga kategorin av droger, tillsammans med bland annat CBD – en drog som inte ger någon berusningseffekt – och hostmedicin.

 

Skribentfoto: Anna Törnström

Love Frisell

Skribent Radikalt Forum

 

Gör slut med sexmoralismen

Som liberaler kan vi stolt säga att våra politiska förfäder har kämpat för feminism i över 100 år. Bland de rättigheter liberaler har kämpat för finns rätten till sin egen kropp, en självklarhet för många utav oss. Att ha rätt till sin egen kropp innebär att vi får bestämma precis vad vi vill och inte vill göra med den. Vi har rätt att säga ja såväl som att säga nej. Men innebär inte den friheten att vi isåfall borde få bestämma själva om vi vill ta betalt för att säga ja?

Det borde vara varje människas fria val om de vill utföra en tjänst eller inte. Om det är så att de vill utföra tjänsten att sälja sex, ska de ha rätt till att göra det utan inskränkningar på deras mänskliga rättigheter i form av diskriminering eller förtryck och utan förhinder från staten. Synen på kvinnor idag med detta yrke är förfärlig och inte acceptabel, det är inte rätt att sätta en skamstämpel på ett yrke där man bara utför en tjänst. Man borde istället stötta kvinnorna som är fast i detta yrke utan hjälp och göra deras jobb värt mödan – därför måste vi legalisera prostitution.  Som liberaler tror vi på friheten att fatta sina egna beslut och därför är det en självklarhet att man även ska få göra just detta val själv.

Mänskliga rättigheter är menade för att skydda oss från staten, bland annat diskriminering, fattigdom och förtryck. Kvinnor som arbetar som prostituerade upplever en inskränkning på sina rättigheter varje dag. De befinner sig ofta i den branschen för att de inte har något annat val och måste försörja sin familj. Många står ute på gatan varje kväll utan något skydd eller allmän säkerhet. Dessa kvinnor förtjänar att få sina rättigheter respekterade. Det innebär för min del att legalisera prostitution så att de ska få bättre förutsättningar att använda säkrare metoder. Vi tror på att alla ska vara fria till att göra sina egna val och särskilt angående sin egna kropp. Nu är det här en bransch som många kvinnor inte själva valt att befinna sig i, men trots förbudet av köp och säljande av sex har vi fortfarande ett stort problem. Ett förbud som det på prostitution tar inte bort branschen, utan lämnar den bara på en svart marknad med dåliga arbetsförhållanden. Då kan man lika gärna legalisera branschen i hopp om att rädda den.

Artikel 23 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna tar upp rätten till arbete och fritt val av sysselsättning och tillfredsställande av arbetsförhållanden med en rimlig lön utan diskriminering. Det är målet för dessa kvinnor. Vi borde reglera branschen genom organiserade bordeller med överfallslarm, en rimlig lön för de anställda och riktiga arbetsgivare. Genom att avkriminalisera säljandet av sex men samtidigt förbjuda köp av sex så tillåter man kvinnor att sälja sig själva utan att få behålla pengarna. Ofta kommer sexköparna undan med böter medan de som säljer varken får stöd till att ta sig ur eller tjänar på sitt jobb. Det är ett dåligt och ohållbart system.

Prostitution borde vara lagligt dels för att man har rätt till sin egen kropp, dels för att vi tror på friheten att göra sina egna val och dels för att minska kriminaliteten. Om man ser på det som ett arbete istället för något skamligt kan man fokusera på att få de anställda att trivas på sin arbetsplats och ge dem ett val att stanna eller gå. Dels för att vi idag inskränker på kvinnornas mänskliga rättigheter, dels för att Sveriges lagar om detta idag är ohållbara, men främst för att staten och dess invånare inte borde moralisera yrken. Varför är kroppsarbete genom exempelvis byggarbete okej, men inte genom sexarbete?

Donja Tavakolinia

Skribent Radikalt Forum

Den paradoxala konsumtionen

Om folk fick frågan “vad är det viktigaste i ditt liv?” tror jag att få hade svarat pengar. Ändå styrs vi så mycket av de där papperslapparna och metallbitarna. Vi röstar med plånboken, konsumerar allt vi har råd med och arbetar hårt för att kunna konsumera ännu mer. Vi lever i ett samhälle där vi har det bättre än någonsin förr, men ändå är det så många som mår så dåligt.

Egentligen så ligger kanske både problemet och lösningen i att produktionen av varor automatiseras och effektiviseras allt mer, med konsekvensen att vi kan producera mycket mer. Men för att det ska vara lönsamt för företagen att producera mer måste konsumenterna också konsumera mer. Ständigt mer. Det är känt att företag aktivt förkortar levnadstiden på sina produkter, till exempel försöker teknikbolag och modekedjor få sina produkter att kännas gamla och omoderna snart efter inköp, bara för att man ska vilja köpa något nytt. År 2015 spenderade svenska företag 100 miljarder kronor på marknadsföring – ungefär lika mycket pengar som hela Namibias BNP 2017. Företagen har strategier för att få konsumenterna att spendera mer, och eftersom tillväxten ökar så tycks de ha lyckats.

Konsekvenserna av konstant tilltagande konsumtion överallt är flera, men jag tänker fokusera på två. Den ena är miljön. Jag kan inte komma på en enda sak som är bra för miljön att konsumera. Visst finns det saker som är bättre än andra ur ett miljöperspektiv, men el för maskiner, bensin för frakt, bekämpningsmedel för odling och kemikalier för färgning är dåligt för miljön. Den enda gången våra koldioxidutsläpp har minskat var under finanskrisen 2008. Vi måste konsumera mindre för att minska våra utsläpp, punkt.

Den andra punkten jag vill beröra är stress. Vi hade kunnat producera allt vi behöver på betydligt färre arbetstimmar än fyrtio i veckan, men istället är många så stressade och mår så dåligt att de går in i väggen, trots att vi är rikare än någonsin. Ur ett “sunt förnuft”-perspektiv känns det ganska korkat.

Det får mig att tänka på en saga om en indian som ligger vid en flodstrand och tar det lugnt när en man passerar och frågar varför han bara ligger där.  “Vad ska jag göra då?”, frågar indianen, varvid mannen svarar att han borde arbeta, bygga en kanot, fiska, sälja sitt överflöd och bygga välstånd. “Varför då?”, frågar indianen. “Så att du kan ligga här och ta det lugnt sedan”, svarar mannen.

Med detta sagt vill jag givetvis inte förbjuda varken arbete eller konsumtion, utan jag vill snarare uppmuntra till att förändra den rådande heltidsnormen. Man kan förstås redan välja att gå ner i arbetstid, men om hälften av alla svenskar någon dag hade bestämt sig för att börja arbeta halvtid, helt enkelt för att de inte behöver så mycket pengar att konsumera för, hade det lett till en smärre kris. Samhället och marknadsekonomin är nog inte riktigt redo för det ännu. Men i det långa loppet kommer vi, av miljöskäl, inte kunna konsumera så mycket som vi gör idag, och således kommer det inte finnas skäl att arbeta så mycket heller. Istället kan vi lägga tid på sådant som faktiskt är viktigt, det som folk hade sagt var det viktiga om de fick frågan. Hur kan vi hjälpa till med det då? Svenska folket kommer inte börja arbeta halvtid någon gång snart, men kanske kunde Liberalerna förespråka en semestervecka till i alla fall.

Skribentfoto: Anna Törnström

Agnes Eriksson

Skribent Radikalt Forum

© 2019 Radikalt Forum

Tema av Anders NorenUpp ↑