Skrota slöjden!

Jag minns min träslöjdslärare från högstadiet som en bra lärare och en riktigt bra mentor. Det är tur att jag fick med mig det från lektionerna, för själva undervisningen – om än rolig – är komplett irrelevant för mig att ha.

Varför?

Tja, det är 2017.

Det finns mycket att säga om skolpolitik, och många som säger saker. Betygssystem och PISA-mätningar kastas hit och dit, tillsammans med frågor om problemskolor, stökiga  elever, duktiga elever som hålls tillbaka, kuddflickor och kepsar i matsalen. Viktiga frågor, absolut.

Men det börjar bli absurt att läroplanen aldrig diskuteras, aldrig ifrågasätts. Träslöjd och syslöjd är fortfarande obligatoriska ämnen i grundskolan i Sverige. I skolverkets läroplan garanteras minst 330 timmars slöjdundervisning i grundskolan. Sätt det i relation till de 885 timmar som ska fördelas över de fyra ämnen historia, religion, samhällskunskap och geografi – vilket blir 222 timmar per ämne – eller de 320 timmar som ges till språkval, och det blir genast märkligt. För vad är viktigast, egentligen, och mest användbart, för elever i svensk grundskola idag? Är det goda kunskaper i ett tredje språk, eller är det korsstygn?

Läroplanen för slöjd täcker arbete med textil, trä och metall, samt förståelse av hantverk rent generellt, hävdas det. Det går inte att komma ifrån att hantverkstraditioner är väldigt viktiga för kultur och historia. Inte heller att det är väldigt bra att kunna spika upp lagade hyllor och sy in knappar, inte minst ur miljö och hållbarhetssynpunkt. Men frågan är om inte de flesta av de kunskaperna skulle kunna räknas in under Hem- och konsumentkunskap, som för närvarande ges 118 timmar.

Skrota slöjden. Ge hemkunskapen 150 timmar, och använd dessa för att lägga in moment om hantverkskännedom och grundläggande, relevanta slöjdkunskaper (läsa IKEA-manualer, lägga upp byxor). Ta sedan de kvarvarande 298 timmarna, och lägg till ett ämne i IT-kunskap. Eller fördela dem på de fyra SO-ämnena, eller för all del NO-ämnena, som ges 800 timmar – vilket blir ungefär tvåhundra var för teknik, biologi, kemi och fysik. Eller utöka idrotten – 500 timmar – så mer tid kan läggas på att stärka mental hälsa, kostkännedom och ge barnen lite frisk luft. En tiondel avslutar grundskolan utan godkänt i engelska, förresten. Kanske skulle fler timmar hjälpa?

Dessutom, och detta är vild spekulation från min sida, jag har varken siffror eller statistik, så är slöjd dyra ämnen. Det är dyrt med material, salarna kräver både storlek och komplexa säkerhetssystem för sina maskiner, samt är svåra att använda för andra ämnen. De pengarna kan behövs på annan plats.

Nu kanske ni tänker att fler timmar i fysik eller historia inte kommer hjälpa tjuriga åttondeklassare, att det är bra att skolan inte bara har akademiska ämnen utan också kreativa sådana. Och ja, det ligger något i det. Men idén att just trä och syslöjd är det bästa sättet att göra detta på, är ren och skär artonhundratalsromaticism.

Dagens skola ska utbilda framtidens medborgare, inte historiska arbetare. Lär kidsen koda, skit i korsstygnen. Artonhundratalet hör hemma på historielektionerna, lägg tiden där istället.

 

Karin Pettersson

Chefredaktör Radikalt Forum

Skribentfoto: Erika Apéll

Du läser Radikalt forum.

LUF Storstockholms medlemstidning.

Radikalt liberala sedan 1968

Du kanske också gillar: