Hippiekulturens höjdpunkt, Summer of love 1967, startade som en enkel demonstration mot USA:s federala förbud mot LSD året innan. I januari samlades hundratals människor i Golden Gate Park, San Francisco, under parollen Human be-in. Detta för att dosera LSD och lyssna på band som Jefferson Airplane, poeter som Allen Ginsberg och på psykologen Timothy Leary.

Leary forskade på LSD och dess användningsområden inom psykoterapi, men blev efter en tid mer förälskad i drogen som kulturellt fenomen än som medicin och blev därmed en mycket splittrande figur. Från konservativt håll ansågs han vilja, med hjälp av LSD, splittra kärnfamiljen, krossa kapitalismen och avveckla den liberala världsordningen. Hippies, liberaler och socialister däremot höjde honom till skyarna som en profetisk gestalt. LSD och Learys livsfilosofi skulle lösa upp patriarkala strukturer, avveckla konsumtionssamhället och skapa världsfred. Under enbart 60- och 70-talen hann Leary sitta i 36 olika fängelser världen över, bli sparkad från Harvard och bli utnämnd till Amerikas farligaste man av president Richard Nixon.

Sedan dess har hallucinogener, som enligt forskningen från 60-talet har potentiella psykoterapeutiska effekter, varit tabu i akademiska kretsar. Det är först idag som vissa utvalda universitet har fått tillstånd att forska på hallucinogena droger, främst psilocybin.

Psilocybin är den aktiva substansen i vad som till vardags kallas för magic mushrooms, en sorts svampar som finns tillgängliga i flera länder världen över. I spjutspetsen för forskningen på detta område är amerikanska John Hopkins University. I en studie från universitet 2006 beskrev frivilliga försökspersoner psilocybinsessioner som en andlig och meningsfull upplevelse och en majoritet svarade att de fortfarande känt välbefinnande 14 månader efteråt.

Psilocybin påminner om LSD men ruset pågår väsentligt mycket kortare tid, omkring 6 timmar istället för 12. Substansen sänker aktiviteten i hjärnans standardnätverk och tvingar neuronerna att bilda tillfälliga nya kopplingar mellan varandra. Ruset kan ge visuella effekter, skapa känslan av att vara ett med världen och inducera synestesi.

Hallucinogena svampar har brukats längre än vad människan brukat alkohol, nikotin och koffein. Det finns till och med arkeologiska bevis för att dessa svampar har konsumerats så tidigt som 7000-9000 år f.v.t. i Saharaöknen. Det har i Mexiko också hittats “svampsten”, ett potentiellt tecken att psilocybinsvampar användes av Maya- och Inkaindianerna i religiösa riter.

I Sverige är psilocybin narkotikaklassat med förteckning I, vilket är den tyngsta klassificeringen av olagliga substanser och innebär att en substans anses sakna medicinskt bruk och är förbjuden att tillverka, importera eller sälja. Denna förteckning delar psilocybin med bland annat heroin. Jämför detta med de mycket beroendeframkallande och farliga drogerna kokain och metamfetamin, som har förteckningen II. Ironiskt nog är, enligt forskning som finns tillgänglig, kokainberoende någonting som potentiellt kan botas med psilocybin-psykoterapi.

Dessa förteckningar på droger är dessvärre alltför ofta arbiträra eller politiskt motiverade. Detta är sedan länge – se exemplena ovan eller det faktum att cannabis anses vara mer farligt än alkohol. Mindre känt är det hur missvisande förteckningarna är. 2016 publicerade Global Drug Survey en rapport som visade att utav de 10 000 personerna som hade tagit psilocybinsvampar, hade enbart 0,2 % sökt medicinsk behandling efteråt. Jämför detta med alkohol, där 1,3 % av 100 000 sökt hjälp.

Vidare publicerade John Hopkins-forskarna 2016 en ny klinisk studie i Journal of Psychopharmacology i samma ämne. Den här gången gav forskarna psilocybindoser till cancerpatienter med depression eller regelbundna ångestattacker. Under kontrollerade former i trygga miljöer konsumerade patienterna psilocybin och gick i psykoterapi innan och efter doseringen.

Studiens resultat var följande: 6 månader efter testerna uppgav 78 % av patienterna att depressionen minskat och 83 % att ångestattackerna upphört. Dessa resultat är markant bättre än de från antidepressiva substanser som SSRI och ångestdämpande för samma patientgrupper.

En av forskarna, Roland Griffiths, beskriver psilocybin som ett kirurgiskt ingrepp mot psykiska sjukdomar och drar sedan slutsatsen att psilocybin kan användas i psykoterapeutiska syften samt bör forskas vidare på med större, mer heterogena försöksgrupper.

Trots skandaler och motgångar verkar således Timothy Leary ha fått rätt till slut, decennier efter sin död. Om svenska läkar- och psykologkåren inte är intresserade av hallucinogener som medicin, borde substanserna åtminstone legaliseras för rekreationellt bruk. Medan amerikanska forskare inväntar resultaten från större kliniska studier har de efterfrågat att amerikanska staten ska placera psilocybin i den minst skadliga kategorin av droger, tillsammans med bland annat CBD – en drog som inte ger någon berusningseffekt – och hostmedicin.

 

Skribentfoto: Anna Törnström

Love Frisell

Skribent Radikalt Forum