Att gräva ett hål och därefter fylla igen detsamma är ett effektivt sätt att få bukt med Sveriges skyhöga arbetslöshet. Detta åtminstone om man fäster tilltro till John Maynard Keynes ironiska exempel i skriften The General Theory of Employment, Interest and Money (1936). Insatsen, med intentionen att höja sysselsättningsgraden och stimulera ekonomin, är dessvärre inte mer än en konstgjord andning. Samma logik gäller kommunala feriejobb.
När Institutet för arbetsmarknadspolitisk- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) kartlagt utfallet av kommunala sommarjobb i Stockholm stad mellan 2012–2018 konstateras att positiva effekter lyser med sin frånvaro. Tvärtom visar resultaten att ”den påverkade gruppen har jobb med lägre kvalifikationer och i mindre utsträckning arbetar heltid efter gymnasiet”. Dessutom fastslås att det inte går att se någon koppling till minskad brottslighet, förbättrad hälsa eller universitetsregistreringar. Att erbjuda kommunala jobbprogram riskerar därmed att bli en björntjänst som försvårar, snarare än hjälper, ungas inträde på den reguljära arbetsmarknaden.
Anledningen är enkel. Det offentliga kan inte skapa värde, utan enbart omfördela redan existerande resurser. När en kommun erbjuder tillfälliga feriejobb eller satsar på ett storslaget infrastrukturprojekt sker det alltid på bekostnad av alternativa investeringar. I stället för att företag erbjuder tillfälliga extraknäck slår kommunen, genom egna investeringar, undan benen för marknadens egna initiativ. Som Frédéric Bastiat skulle uttryckt det: kommunala feriejobb är det vi ser; företag som tvingas gå i konkurs till följd av arbetsbrist det vi inte ser.
Övertron på politikens förtrollande förmåga tycks dessvärre vara djupt rotad hos samtliga riksdagspartier. Föregående år erbjöds rekordmånga ungdomar sommarjobb hos S-styrda Stockholms stad och i årets vårändringsbudget presenterades en satsning på 250 miljoner kronor för att kommuner ska kunna erbjuda feriejobb för fler. Samtidigt uppgick lönekostnader, exklusive administration, under sommaren 2023 till närmare 600 miljoner kronor. Mats Persson (L) och Ulf Kristersson (M) skulle inför kommande budgetprocesser sannolikt må bra av att läsa en liberal klassiker eller åtminstone en grundkurs i nationalekonomi.
Med politiker som fastnat i Keynes teoretiska universum riskerar vi att få en arbetsmarknad som höjer snarare än sänker trösklar och som stelnar i takt med en upplevd välvilja. Kommunala feriejobb riskerar, oavsett intention, att sätta käppar i hjulet för såväl företag som individens framtida utveckling. I längden kommer vi alla att tvingas betala priset för den politik som förväxlar sysselsättning med verkligt värdeskapande.
Adam Furustam, f.d distriktsordförande LUF Örebro
