En konversation om Transnistrien med Simona Mohamsson

Transnistrien är en självutropad stat belägen mellan floden Dnestr och Ukraina. Trots att de saknar internationellt erkännande, har de etablerat sitt eget parlament, president, regering och valuta. Området är huvudsakligen hem för talare av ryska, moldaviska och ukrainska.

På grund av Transnistriens djupa relationer med Ryssland, som tillhandahåller både ekonomiskt och militärt stöd, hindras Moldavien från att utöva fullständig suveränitet över sitt territorium, vilket utgör ett stort hinder för Moldavien att ansluta sig till EU. Transnistriens status har under de senaste 30 åren varit en orsak till regionala spänningar – någonting som blivit ännu mer relevant sedan Rysslands invasion av Ukraina.

För att få en klarare bild av situationen och hur den sätter käppar i hjulet för Moldavien att ansluta sig i EU, har jag valt att intervjua Simona Mohamsson – Liberalernas kandidat till Europaparlamentet.

Vad är EU:s ställningstagande om Transnistrien?

– I 30 år har Ryssland hållit den pro-ryska utbrytarregionen Transnistrien i Moldavien om ryggen. Att åka in har beskrivits som en tidsresa för den som vill uppleva 70-talets Sovjet. Föreställ dig statyer Lenin, flaggor med hammaren och skäran och ts statyer och ett parlament som kallas “Supreme Soviet”. EU deltar som observatör i 5+2-förhandlingsprocessen om lösningen av konflikten i Transnistrien. Även om förhandlingsprocessen de facto har varit frusen sedan 2022, fortsätter EU att stödja en omfattande, fredlig lösning baserad på Moldaviens suveränitet och territoriella integritet, med en särskild status för Transnistrien. Dessutom har de redan spända relationerna blivit ännu mer ansträngda i och med Rysslands invasion av Ukraina, och kommer att fortsätta att utgöra utmaningar.

Vad är EU:s roll gällande Transnistriens framtid?

– Moldaviens integrering in i EU är nyckeln till att lösa konflikten i Transnistrien. I december 2013 beslöt Transnistriens parlament att ett rysk lag skulle gälla i regionen. Motiveringen var att övergången till rysk lag blivit nödvändig sedan Moldavien kommit överens med EU om ett associationsavtal i november samma år. När Moldavien i juni 2014 undertecknade associationsavtalet svarade Transnistrien månaden därpå med att ingå sju avtal med Ryssland om bland annat ekonomiskt samarbete och handel. EU ska ha en offensiv och värderingsbaserad utrikespolitik som ser till att rensa ut rester av Sovjetunionen.

Vilka är de största hindren för en lösning i Transnistrien?

– När Ryssland inledde krig mot Ukraina var ett av dess mål att stärka sin position i sitt närområde. Rysslands militära närvaro är farlig. Den 4 100 kvadratkilometer stora regionen har sin egen armé, och utöver det finns 1 500 ryska soldater på plats. Ryssland har i dag en betydande truppnärvaro i Transnistrien. Flera FN-resolutioner har uppmanat Ryssland att dra tillbaka sina styrkor i Moldaviens territorium utan framgång. Rysslands närvaro och ökad aggression i omvärlden är inte bara ett problem säkerhetspolitiskt utan även för liberala demokratiska principer.

Hur påverkar situationen i Transnistrien Moldaviens möjligheter att ansluta sig till EU?

– Jag tycker att detta är ett utmärkt exempel på varför frågan om EU:s utvidgning måste prioriteras. För de som tror på ett starkt och fritt Europa är länder som Moldaviens integration i EU viktigt. Demokratier måste hålla ihop. Motståndet mot att utvidga EU är stort på flera håll i Europa. Samtidigt fungerar möjligheten att bli EU-medlem som ett positivt incitament för reformer för demokrati och marknadsekonomi i flera östeuropeiska länder. Det är så vi uppfyller drömmer om ett Europa för fler.

Stella Holm har intervjuat LUF:s kandidat till Europaparlamentsvalet 2024.

 

Du läser Radikalt forum.

LUF Storstockholms medlemstidning.

Radikalt liberala sedan 1968

Du kanske också gillar:

Ett samtal om Transnistrien

Transnistrien är en självutropad stat belägen mellan floden Dnestr och Ukraina. Trots att de saknar internationellt...