Idag den första maj går Socialdemokraterna enligt sin vanliga tradition ut och demonstrerar för arbetares rättigheter. Eller rättare sagt, för svenska arbetares rättigheter. Stefan Löfven deklarerade häromveckan att ”Det är orimligt att det kommer tusentals personer till Sverige varje år för att göra jobb som arbetslösa i Sverige kan utföra.” Liberala ungdomsförbundet Storstockholm tycker att sosseretoriken stinker populism och vill se en ökad arbetskraftsinvandring både för den egna svenska ekonomin och för arbetares rättigheter världen över.

Av de 3 602 människor som enligt Migrationsverket hittills i år har fått beviljade uppehållstillstånd som arbetstagare utanför EU är 1 112 IT-arkitekter eller systemutvecklare. Ytterligare 280 arbetar med civilingenjörsyrken och 77 till som tekniker och inom andra ingenjörsyrken. Samtliga nämnda yrkeskategorier råder det i Sverige idag brist inom.

Missuppfattningen att arbetskraftsinvandring går ut på att hämta in utländsk arbetskraft för att utföra jobb som enligt statsministern arbetslösa i Sverige kan utföra är tyvärr utbredd. För det första bygger det på en tanke om att en svensk arbetare skulle ha större rätt till ett arbete än en utländsk och för det andra visar Migrationsverkets statistik att jobben som arbetskraftsinvandrare tar i huvudsak är bristyrken i Sverige. Kan inte svenska arbetsgivare anställa människor från andra länder kommer ingen anställas alls och anställs ingen alls i sektorerna där det behövs som mest är det den svenska ekonomin och utvecklingen som hämmas.

Det är sorgligt att Stefan Löfven hakar på den populistiska retoriken. Det är sorgligt att han inte kan se till vad som är sant och falskt om arbetskraftsinvandringen och framförallt är det sorgligt att statsministern inte kan se till arbetares rättigheter i hela världen. Ska vi se till både svensk ekonomis utveckling och till alla arbetares rättigheter måste Sverige vara ett land som tar emot och ser positivt på arbetskraftsinvandring.

Elin Hjelmestam

1:a vice ordförande LUF Storstockholm

Skribentfoto: Erika Apéll