Amerikanska etablissemanget har tappat greppet

Hillary Clinton har förlorat mot USAs mest hatade presidentkandidat genom tiderna. USA hade inte haft en rasistisk, kvinnohatande svindlare till president om Hillary Clinton inte hade övergett sin liberala bas och drivit en kampanj som Amerikanska befolkningen kunde relatera till. Clintons kampanj var en reflektion av en gammal och förlegad syn på amerikansk politik och är ett tecken på hur demokratiska etablissemanget börjar tappa greppet.  Under årtionden har etablissemanget på både den demokratiska och den republikanska sidan proppat upp sina presidentkandidater, drivit igenom sina lobbade policyförslag och fortsatt med ’’business as usual’’ utan några vidare inskränkningar. Men nu vill det Amerikanska folket ha förändring och ’’business as usual’’ duger inte längre.

Clinton har drivit en kampanj som Amerikanska befolkningen har fått nog av. Polerade politiker med instuderade citat om hur vi är ’’starkare när vi är enade’’ och vaga, klyschiga löften om att ’’bryta ned barriärerna som håller människor tillbaka.’’ Istället for att fokusera på politisk substans som människor faktiskt påverkas av och bryr sig om drev Clinton en icke-autentisk, självupptagen valkampanj enligt regelboken som fokuserade på hennes kön och det så kallade “glastaket” som skulle krossas. Inte konstigt att folket röstar på den som talar klarspråk. Clintonkampanjen använde kvinnokortet vid allt för många tillfällen och alla som kritiserade henne blev snabbt etiketterade som sexister och kvinnohatare. Hennes kampanjslogan ’’I’m with her’’ är ett eko av hennes egotrippade, narcissistiska självbild och öppnar dessutom upp möjligheten för hennes motpart att saga ’’I’m with you, the American people’’, vilket Donald Trump också gjorde.

Hennes attacker mot Donald Trump under valrörelsen var undermåliga. Hon överfokuserade på hans användning utav svordomar och fula ord, det trots att hans siffror steg ju mer svordomar han använde. Han talade ju trots allt klarspråk, svordomar eller ej. En effektiv strategi hade varit att attackera honom på det faktum att han förespråkade tortyr, eller att han i princip vill avreglera hela ekonomin och upphäva alla statliga regleringar kring miljön, vilket skulle göra USA till nästa Kina, där man går runt med gasmasker i storstäderna. Hon borde ha attackerat honom på det faktum att han med avsikt vill bomba civilare i Syrien och att han är en lögnare som inte är en riktig populist utan bara en skådespelare som utnyttjar den republikanska basens ovisshet. Hade hon kört på en sådan strategi som fokuserade på politisk substans från början, och undvikit samma, gamla, vanliga klyschor, hade hon haft en bättre chans till vinsten.

Men det allra största misstaget Clintonkampanjen gjorde var att överge hennes egen liberala, progressiva bas. Det demokratiska partiet ska ju trots allt vara det partiet som är på folkets sida och som är for förändring. Clinton antog att hennes demokratiska bas var självklar, men det var den inte. Det demokratiska etablissemanget har länge använt samma taktik under valkampanjer där de använder progressiv retorik fram till primärvalen då den valda kandidaten svänger åt höger för att verka moderat, centristisk och locka republikanska väljare. Att hon utnämnde en centerhöger, elitist-demokrat som Tim Kaine som hennes vice President, är bara ett av många exempel på hur hon har övergett sin progressiva bas. Dessutom är tiderna då politiska kandidater kan vara uppköpta av stora företag och rika privatpersoner och samtidigt undgå kritik förbi. Hade hon slutat ta emot pengar från Wall Street, sagt nej till korruption, varit for en progressiv politik och varit ett riktigt liberalt alternativ till Donald Trump, hade hon vunnit.

Amerikanska folket vill ha en populist och vill inte fortsätta med samma gamla ordning där eliten får som de vill och folket blir bedragna. Det finns ett stort gap mellan vad etablissemanget tror amerikaner vill ha och vad det amerikanska befolkningen faktiskt vill ha, och detta märks tydligt på Clinton’s kampanjstrategi. Amerikaner hatar etablissemanget så mycket att dom är villiga att rösta på en fascist för att få igenom en förändring. Vilken förändring som helst är bättre än ingen förändring alls. Människor är desperata vid det här laget och vill bli representerade. Sanningen är den att den amerikanska befolkningen i stort sett är för en liberal och progressiv politik, exempelvis att höja minimilönen, övergå till gratis sjukvård och skärpa bakgrundskontroller angående vapen försäljning med mera. Detta är politik som både demokrater och republikaner ställer sig bakom enligt flera undersökningar. Men demokratiska och republikanska representanter är tyvärr långt ifrån progressiva och långt ifrån representanter.

Nu har vi, trots alla odds, en President vid namn Donald Trump. Han har väckt en sovande björn, vilket kan vara ljusglimten med valresultatet. Etablissemanget har vaknat till liv och insett att deras regelbok tydligen hade ett utgångsdatum. Det är bara synd att det krävs fyra destruktiva år av President Donald Trump för att politiker skulle börja ta sina väljares problem på allvar. Men kampen är absolut inte över. Den progressiva amerikanska basen kommer vakna till liv och inse att det är dags att agera, nu när det ofattbara har hänt.

Emmie Mikaelsson

Skribent Radikalt Forum

 

FB_IMG_1465723508123

 

Emmie Mikaelsson. Foto: Privat

Du läser Radikalt forum.

LUF Storstockholms medlemstidning.

Radikalt liberala sedan 1968

Du kanske också gillar:

Därför är jag inte författare

Därför är jag inte författare

“När man ligger på ängen ovanför vattenfallet ser man darrgräset och hundlokan avteckna sig mot himlen och vaja i...

Politikens rot: Per Gudmundson

Politikens rot: Per Gudmundson

Radikalt Forum – radikalt kommer från latinets ”radix” , som betyder rot, och forum är en mötesplats. Radikalt forum...