Förrförra veckan meddelade arrangörerna av Bråvallafestivalen, FKP Scorpio, att det inte kommer hållas någon festival nästa år. Inte för att de har blivit för svårt att få dit artister. Inte för att det är ont om människor som vill besöka festivalen. Utan för att organsationen vill ta ett “tydligt ställningstagande” mot den stora mängd sexuella trakasserier och våldtäkter som ägt rum på Bråvalla, detta år och tidigare år.
Jag besökte själv Bråvalla med ett gäng tjejkompisar förra året. Vår första festival, sexton och sjutton år gamla. Överlyckliga – Veronica Maggio, Macklemore, 1975, – men en liten gnagande föräldraröst i bakhuvudet packades också ner bland tältpinnar och sovsäckar. Kom inte bort från varandra. Håll ihop. Ha alltid laddade telefoner. Vettiga saker, såklart. Det är alltid bra att vara kontaktbar, och det är lätt att försvinna bland 50 000 personer. Men vi visste att det inte var därför de sa det. Och när vi satt i vårt lilla tält och väntade ut regnet kunde vi läsa de nyheter som våra föräldrar varit så rädda för, som vi själva fruktade Femte våldtäkt anmäld på Bråvalla. Bråvallavåldtäkter svårutredda lät de dystra artiklarna. Vi hade precis gått ut ettan på gymnasiet och det här skulle vara de bästa dagarna på vår sommar. Det här var de bästa dagarna på vår sommar. Men för andra festivalpeppade, unga tjejer blev Bråvalla inte fyra dagar av dans och minnen utan rädsla och trauma.
Den stora frågan angående beslutet att ställa in Bråvalla 2018 är denna; Vem skyddar det egentligen? Skyddar det alla unga tjejer, icke-unga tjejer, icke-tjejer från sexuella trakasserier nästa sommar? Spänner det en tältduk av trygghet över den svenska sommaren? Eller är det ett sätt för FKP Scorpio att kunna två sina händer och ta ett steg tillbaka med full ansvarsfrihet?
Den dystra sanningen, som jag är säker på att FKP Scorpio är väl medvetna om, är att tjejer blir våldtagna och sexuellt ofredande utanför festivaler. Så det är inte festivalen som är problemet. Det är våldtäktsmännen som ensamma bär ansvaret. Om FKP Scorpio ville göra ett starkt uttalande som skulle sätta fart på debatten skulle de kunna göra Bråvalla 2018 till en festival med bara tjejer i publiken. Vad skulle hända då?
Raseri. Inte Alla Män -männen skulle skrika sig hesa. Separatistisk verksamhet. Att skylla en hel grupp för vissa individers handlingar! Det är inte okej!
Det skulle inte vara tyst. Det skulle bli mediastorm. Och kanske, kanske, är det det som behövs. För ju mer samhällsdebatten handlar om att skydda från sexuella trakasserier och uppmärksamma våldtäktsfall – desto svårare blir det för förövarna att komma undan.
Jag kommer alltid att förknippa Bråvalla med något positivt. Numera är det även en symbol för att vi måste se tydligare arbete, i alla delar av samhället, för att förhindra våldtäkter. Festivaler ska inte behöva ställas in. Alla som vistas i det offentliga rummet ska veta vad ett nej innebär och agera därefter. De som inte klarar det ska bort därifrån.
Karin Pettersson
Chefredaktör Radikalt Forum
Skribentfoto: Erika Apéll