På Turkiets gator går ingen klädd i regnbågens färger

Massgripanden efter kuppförsöket i Turkiet påbörjades mycket snart efter själva kuppen. Vissa tror att utrensningarna inom militären och journalistkåren var planerade av regimen sedan tidigare vilket skulle förklara hur allt kunnat ske i detta tempo. Bitte Hammargren, Turkiet- och mellanösternanalytiker vid utrikespolitiska institutet, säjer till TT att “Det intressanta är hur presidenten använder kuppförsöket för att genomföra sin egen kupp och rensa bort alla som står i hans väg.”

Intressant må det vara men särskilt tagna på sängen hoppas jag få har blivit. Erdogan har under sin tid vid makten tydligt fört landet i en odemokratisk riktning. Regimen ägnar sej åt en alltför effektiv front mot det fria ordet och så sent som i augusti 2012 fängslades 76 reportrar, enligt Amnesty Press. Landet har mer och mer börjat likna en diktatur varpå rörelser, organisationer och grupper i samhället såväl som folket i sin helhet blivit missnöjda. Tycka vad man vill och vara hur pacifistisk man vill men det mest förvånande med kuppen är hur många som förvånades av den. Vägen har prövats många gånger och det enda vi kan konstatera är att urholkar du en befolkning bit för bit på deras demokratiska rättigheter kommer någon eller några så småningom reagera. Faktumet att Erdogan är folkvald ger honom absolut viss legitimitet men den legimiteten går inte hur långt som helst.

Så, där har vi bakgrundshistorien. Situationen i Turkiet blir värre och värre, de facto. De mänskliga, universella, rättigheter tillhörande alla på gatorna i Istanbul, i Ankara och på alla andra platser i landet har kidnappats och stulits.

På mina gator är läget ett helt annat. Genom hela Stockholms stad tågar tiotusentals nu denna helg i Prideparaden. Ansikten målade i regnbågens alla färger och tryckta t-shirts vilka läser saker som I’m so gay I can’t even think straight. På mina gator är det så man gör, här ska inte finnas någon som dömer dej för att du lever ditt liv på ditt sätt. Visst finns brister i även vårt samhälle men vi är sjumilakliv före Turkiet,  för i Turkiet går ingen klädd i färgglad utstyrsel genom stan.
Idag spatserar vi genom Stockholm för att upprätthålla respekten som tack och lov råder i vår stad. På samma gång hoppas jag så innerligt att våra tankar går till de i Istanbul, de i Ankara och de på alla andra platser i Turkiet som är förhindrade att tåga i Prideparader.

 

Elin

Elin Hjelmestam. Foto: Lovisa Sjöholm

Du läser Radikalt forum.

LUF Storstockholms medlemstidning.

Radikalt liberala sedan 1968

Du kanske också gillar: