Radikalt Forum – radikalt kommer från latinets ”radix”, som betyder rot, och forum är en mötesplats. Radikalt forum är alltså en mötesplats för att undersöka sakers rötter. I denna serie intervjuer undersöker vi olika politikers och politiska tänkares rötter – deras ideologier. Denna månad har jag pratat med Jesper Ahlin Marceta, doktor i filosofi och författare till den nyligen publicerade boken “Vi är alla individualister”. Vilka övertygelser motiverar honom?

Hur skulle du beskriva dig själv ideologiskt?

Jag är liberal – utan några tillägg.

Vad betyder då liberalism för dig?

Liberalism för mig är en politisk kraft och rörelse som uppstod i slutet av 1700-talet i samband med de amerikanska och franska frihetsrevolutionerna. Det är en rörelse som strävar mot öppna, toleranta och pluralistiska samhällen och under 1900-talet så har liberalismen utvecklats till en individualistisk doktrin vilket betyder att liberalismen sätter den enskilde människans intressen i fokus. Liberalism idag är ett försvar av ungefär den typen av samhällsform som vi har i Sverige idag. Där individens intressen har väldigt stor betydelse för hur vi organiserar vårt samhälle. Sverige scorear högt på alla de här mätningarna som har med demokratiindex, frihetsindex, hög ekonomisk frihet och så vidare. Min liberalism är i stort ett försvar för status quo. Vi borde vara väldigt nöjda med det samhället vi har uppnått i sverige idag och vi borde sträva efter att andra samhällen ska kunna få det vi har.

Som jag förstod dig så började liberalismen intressera sig för individens intressen någon gång på 1800-talet…

1900-talet.

Ja, betyder alltså det att en mer nationalistisk, nationalliberal inställning där frihet utgår ifrån olika grupper såsom nationer inte längre räknas som liberalism?

Liberalismen och nationalismen föddes samtidigt. Hela liberalismens tankegods är inramat av nationalstaten. Självbestämmande nationer står i fokus när liberalismen förverkligar sina värderingar. Så liberalismen och nationalismen är djupt sammanlänkade. Det är svårt att föreställa sig liberalism utan nationalstater. Om mänskligheten skulle nå ett tillstånd om några hundra år då nationalstaten inte längre är den huvudsakliga organiserade samhällsstrukturen på en internationell arena så kommer nog inte heller liberalism vara en relevant ideologisk doktrin.

Nu hör jag dig inte tala om en konflikt mellan nationers friheter och individers friheter. Men det finns ändå de som kallar sig själva liberaler soma argumenterar emot individers frihet i någon fråga. Ryms det här inom liberalismen?

Det gör det. Liberalismen såsom den utvecklades på 1800-talet innefattade bland annat erkännande av att konflikter i samhället är oundvikliga såsom konfliker mellan individers intressen och nationers intresse. Det sker exempelvis i krig då individer måste tvångsvärvas till ett landsi konflikt med varandra. Det är inte ett problem för liberalismen. Det som är ett problem är om sådana konflikter inte kan tas om hand. Att det finns en konflikt är inte ett problem för liberalism.

Innebär inte liberalers individualism att man borde stå på individens sida?

Inte alltid. Individualismen är ett sätt att tolka verkligheten på, det medför ett perspektiv. Det innebär inte att man alltid måste stå på individens sida.

Du har varit kritisk mot begreppen socialliberalism och klassisk liberalism. Vill du förklara det?

Själva ordvalet “klassisk liberalism” får det att låta som att ideologin har någon historisk förankring. Eller någon äkthet. Men om man kollar på innehållet i klassisk liberalism så är det en nyhet. Det var aldrig utbrett bland liberaler förrän andra hälften av 1900-talet. Om man vill använda själva ordet “klassisk liberalism” så ska det vara motsägelsefullt. Det omfattar allt från radikala laissez-fairedoktriner till socialism för alla dessa ekonomiska doktriner har gjort anspråk på liberalism under liberalismens historia. Kanske till och med antidemokratiskt, för de första liberaler var antidemokrater. Det var något djupt moraliserande för de första liberaler ansåg sig veta vad som var rätt för människan.

Vad gäller socialliberalism så brukar det ordet användas för att beskriva något som var väldigt utbrett under den tidiga liberalismen. Under 1800-talet var många liberaler upptagna av att skapa ett bättre samhälle för människan och en bättre människa för samhället. Liberaler protesterade mot generella ekonomiska doktriner. De menade att den rätta ekonomiska policyn måste gälla från fall till fall och inte i något slags teoretisk konstruktion. De tidiga liberalerna ville hjälpa fattiga och ville använda statsmakten för vad de ansågs vara moraliska ändamål, exempelvis så betydde det att de censurerade sina kritiker. Socialliberalism är ett tomt begrepp, för vad som ligger i begreppet är detsamma som alltid har präglat liberalism. Moraliska ändamål uppnådda med statliga interventioner. Socialliberalism är den egentliga klassiska liberalismen.

Om socialliberalism nu är ett tomt begrepp, är inte också liberalism ett tomt begrepp?

Det är ett jättebra begrepp för ett visst sätt att tänka. Det liberala, öppna, toleranta och progressiva samhället skiljer liberalismen från konservatismen som varken är progressiv eller särskilt tolerant. Detta visar hur nära besläktad liberalismen är med socialismen som föddes samtidigt och egentligen har samma tankedoktriner hela första århundradet. Men liberalismen förbinder sig inte till det här målet som ligger i socialismen om att uppnå en särskild typ av organisationsform för att fördela samhällets resurser. Socialister förbinder sig till en vilja att kollektivisera kapitalet. Så om vi säger att liberalism är tron på det öppna toleranta pluralistiska progressiva samhället så har vi åstadkommit något som skiljer liberalismen från andra ideologier. Väldigt få som tror på liberalism tror på en nattväktarstat. De som tror på laissez-faire är en liten minoritet, men de är väldigt högljudda. Det är de som har satt tonen och berättat liberalismens berättelse de senaste femtio, sextio åren. Om vi kollar på verkligheten, på de som lever liberalt och röstar liberalt så stämmer mitt begrepp väldigt bra in på verkligheten. Medan det här nyliberala är något som bara kännetecknar en extremt liten minoritet i samhället som har synts och hörts väldigt mycket i samhället.

Intervjuad av Carl Sträng